Facit till några Argument i "Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi" innehåller, som titeln skvallrar om, ett facit till några övningar i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi. Flera olika bevismetoder illustreras: sanningstabeller, naturlig deduktion och semantiska tablåer. Boken innehåller mer än 60 sanningstabeller, mer än 100 naturliga deduktioner och mer än 120 semantiska tablåer. Den innehåller fullständiga lösningar till ca 290 argument och en stor mängd skisser till lösningar. I vissa fall indikerar (...) svaret bara om argumentet är giltigt eller ogiltigt. I vissa fall ingår bara en symbolisering av en viss paragraf. Det är upp till läsaren att själv försöka bedöma om dessa argument är bra eller inte. Boken innehåller exempel på satslogiska, predikatlogiska, modallogiska och epistemiska härledningar. Alla argument från Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi som analyseras eller värderas i denna bok förekommer också i detta facit i sin helhet. Det är därför möjligt att ha utbyte av denna bok även om läsaren inte har tillgång till Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi. Men eftersom Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi innehåller många argument som inte tas upp i detta facit är det lämpligt att först arbeta med övningarna i Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi och därefter jämföra de egna analyserna med lösningarna i detta facit. -/- Produkt information Publicerad: September 23, 2021 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 604 sidor. (shrink)

Logiska Övningar är en övningsbok i logik och en introduktionsbok i teoretisk filosofi. Den är indelad i sju kapitel. Varje kapitel, förutom det första, behandlar en eller flera klassiska grenar av den teoretiska filosofin. Det första kapitlet är en allmän inledning till boken och till filosofi som ämne. Övriga kapitel behandlar följande områden. Logik & Argumentationsteori (kapitel 2). Hur bör vi tänka och argumentera? Kunskapsteori (kapitel 3). Vad är kunskap och hur får vi kunskap om verkligheten? Metafysik (...) (kapitel 4). Hur är verkligheten ytterst beskaffad? Vad existerar? Vetenskapsfilosofi (kapitel 5). Vad är vetenskap? Hur får vi vetenskaplig kunskap? Språkfilosofi (kapitel 6). Vad är ett språk? Hur förhåller sig språket till vårt tänkande och till verkligheten? Medvetandefilosofi (kapitel 7). Vad är en människa? Hur förhåller sig kropp och själ till varandra? Logiska Övningar innehåller mer än 5000 tankekedjor eller argument. Genom att studera dessa kan läsaren öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska härledningar, samt att tänka och resonera logiskt. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med en eller flera introduktionsböcker till logik, som behandlar olika fundamentala logiska fakta och metoder. -/- Produkt information Publicerad: September 14, 2019 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 708 sidor. (shrink)

Denna artikel är den första i en serie om två artiklar som introducerar astrobiologins filosofi. Detta är ett förhållandevis nytt och i Sverige nästan okänt forskningsfält som dock befinner sig i snabb tillväxt internationellt. Ämnet presenteras här i form av exempel på några centrala frågeställningar inom området. I den här artikeln presenteras några frågeställningar hemmahörande i teoretisk filosofi.

Den historiske udvikling af teoretisk pædagogik i dansk sammenhæng.

The value and function of theoretical knowledge is an important and disputed issue, which has received surprisingly little scholarly attention. I attempt to clarify the notion of theoretical knowledge and examine its general relationship to learning. Theoretical knowledge is not necessarily distinguished by any particular content; the adjective “theoretical” can just as well signify a particular methodological approach or a way of dealing with a topic, including the way it is conceptualized. I further argue that theoretical knowledge can be merely (...) implicit and non-propositional. Though I reject a radical constructivist view, according to which knowledge acquisition consists in socialization, it must be admitted that socialization and the acquisition of theoretical knowledge do turn out to go closely hand in hand, inasmuch as theoretical knowledge is often a precondition of successful socialization. Concepts, principles, models and symbolic systems support the acquisition of both theoretical and other kinds of knowledge, but also help the learner to find her way about in an environment that is already formed by theories and conceptual understandings. Theoretical knowledge is both a learning instrument and a tool for navigation. (shrink)

The article introduces the pedagogical background and impact of Grue-Sørensen. Knud Grue-Sørensen came to educational science from philosophy and was infl uenced by Kantian philosopher Leonard Nelson. Grue-Sørensen became the first professor of education at the University of Copenhagen. During an era in which research in the fi eld of education became more and more infl uenced by empirical research, Grue- Sørensen held on to a theoretically and historically rooted pedagogy. Among other works he authored a threevolume account of the (...) history of education and the encyclopaedia “Almen Pædagogik”. (shrink)

Filosofi og pædagogik er gamle fæller, og der er et overlap mellem filosofiens historie og pædagogikkens historiske litteratur. Store tænkere som Platon, Aristoteles, Augustin, Descartes, Locke, Rousseau, Kant, Hegel, Schleiermacher, Herbart og Dewey hører hjemme begge steder. I den pædagogiske filosofi kan almene teoretiske og praktisk filosofiske spørgsmål udforskes systematisk og historisk. Gennem diskussioner af sådanne spørgsmål kan man forholde sig mere nysgerrigt, bevidst, begrundet og kritisk til pædagogisk praksis såvel som til pædagogisk teori, empiri og undervisningsteknologi. -/- (...) Fællesskabet er ikke uproblematisk. Pædagogik er ikke filosofi, og pædagogisk filosofi ikke kun pædagogik. Både didaktik og almen pædagogik kan komme i konflikt med pædagogisk filosofi. Hvordan kan almene pædagogiske spørgsmål overhovedet belyses filosofisk, og hvad betyder de for filosofien selv? En pædagogisk filosofisk tilgang forandrer kanon i både pædagogik og filosofi. Udvalget af nøgletekster ændres. Emner, der er værd at diskutere, forskydes. Nye forskningsspørgsmål og prioriteringer viser sig. Et pædagogisk perspektiv på filosofiens udvikling vil fremhæve dens bidrag til at forstå ’den pædagogiske problem- og fænomenverden’, ligesom et filosofisk perspektiv på pædagogikken vil flytte – eller rettere udvide – fokus med hensyn til dens idéhistorie såvel som dens aktuelle teoretiske praksis. Som i al anden filosofi kan man i den pædagogiske filosofi diskutere teoretiske og praktiske, såvel som poetiske og æstetiske spørgsmål; men det er typisk med en særlig vinkel, nemlig den pædagogiske. Man kan således diskutere erkendelse, viden og sandhed, ligeså vel som man kan undersøge ret, retfærdighed og skønhed. Ofte vil det være med en særlig tvist. Den pædagogiske filosofi kan vise sig som særegen både ved sin særlige position og ved at relatere sig til det pædagogiske som genstandsfelt. Hvad denne position og dette genstandsfelt egentlig er, er der dog ingen enighed om. Det kan ikke engang siges at være udelukkende pædagogisk defineret, og derfor må den pædagogiske filosofi forholde sig åbent til begge dele. Studier i pædagogisk filosofi indbyder til denne drøftelse. (shrink)

In this paper, it will be argued that the concept of ‘Bildung’ has a twofold role in pedagogical research. On the one hand, it holds a position for conceptual analysis and discussions of how a pedagogical relation is established between an individual and the world. In this sense, it belongs to theoretical pedagogics. Humboldt concepts of receptivity and self-determination and Klafki’s theory of categorial pedagogy are central contributions to this discussion. On the other hand, the concept of Bildung has a (...) role as a regulative idea due to the ideas and imaginations of various forms of humanity it contains. In this sense, it fulfills an ethical dimension since it is regulative for the pedagogical relationship between individual and world. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till vetenskapsfilosofi. Den innehåller sju kapitel. Första kapitlet är en inledning till boken. Kapitel 2 handlar om vetenskapens natur. Vad är vetenskap? Kapitel 3 handlar om vetenskapens metoder. Hur får vi vetenskaplig kunskap? Använder olika vetenskaper olika metoder? Kapitel 4 tar upp metafysiska frågor. Har vetenskapen några metafysiska implikationer? Vilken världsbild ger vetenskapen upphov till? Vad är sanningen? Kapitel 5 handlar om vetenskapliga förklaringar, orsaker och verkningar, m.m. Vad (...) innebär det att påstå att någonting orsakar någonting? Kapitel 6 innehåller blandade övningar i predikatlogik. Kapitel 7 innehåller blandade övningar i epistemisk logik och modallogik. Den här boken innehåller många olika argument. Läsaren kan förhoppningsvis öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska deduktioner, samt att tänka och resonera logiskt, genom att studera dessa. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med någon god introduktionsbok till logik. För att förstå de logiska lösningarna i den här boken kan det vara bra att känna till vissa grundläggande logiska fakta och metoder. Boken innehåller tre olika metoder: sanningstabeller, naturlig deduktion och semantiska tablåer. OBS: De flesta argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i ”Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi”, även om den också innehåller många argument som är nya. -/- Produkt information Publicerad: Januari 8, 2022 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 446 sidor. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till kunskapsfilosofi (epistemologi eller kunskapsteori). Den innehåller tio kapitel. Det första kapitlet är en allmän inledning till kunskapsfilosofi. Kapitel 2 handlar om kunskapens natur. Vad är kunskap? Kapitel 3 tar upp olika berättigandeteorier. Vad är vi berättigade att tro? Kapitel 4 handlar om kunskap, sanning och sannolikhet. Kapitel 5 handlar om kunskapens möjlighet. Kan vi veta någonting? Kapitel 6 handlar om kunskapens källor. Hur får vi kunskap? Kapitel 7 (...) handlar om kunskapens eventuella begränsningar och om epistemiska och doxastiska normer och värden. Kapitel 8 berör olika metaepistemologiska frågor. Kapitel 9 innehåller blandade övningar i predikatlogik och kapitel 10 innehåller blandade övningar i epistemisk logik och modallogik. Den här boken innehåller många olika argument. Läsaren kan förhoppningsvis öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska deduktioner, samt att tänka och resonera logiskt, genom att studera dessa. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med någon god introduktionsbok till logik. För att förstå de logiska lösningarna i den här boken kan det vara bra att känna till vissa grundläggande logiska fakta och metoder. Boken innehåller tre olika metoder: sanningstabeller, naturlig deduktion och semantiska tablåer. OBS: De flesta argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i ”Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi”, även om den också innehåller många argument som är nya. -/- Produkt information Publicerad: Maj 4, 2022 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 562 sidor. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till metafysik. Den innehåller åtta kapitel. Det första kapitlet är en allmän inledning till ämnet. Det tar bl.a. upp olika frågor som metafysiker ofta sysslar med. Metafysik handlar om verklighetens natur. Hur är världen ytterst beskaffad? Vilka typer av entiteter existerar? Kan det varande kategoriseras? Kapitel 2 handlar om ting och processer. Vad är ett ting och hur skall man förstå tingens existens över tid? Kapitel 3 handlar om (...) egenskaper, relationer, fakta m.m. Finns det några egenskaper och relationer? Vilken ontologisk status har de i så fall? Existerar de bortom tid och rum eller i tid och rum? Är de medvetandeberoende eller inte? Kapitel 4 handlar om tid, rum, kausalitet m.m. Vilken ontologisk status har tiden och rummet (rumtiden)? Vad innebär det att säga att någonting orsakar någonting? Kapitel 5 handlar om det mentala och det fysikaliska. Verkligheten tycks innehålla både mentala och fysikaliska entiteter. Stämmer det? Hur förhåller sig i så fall dessa olika typer av entiteter till varandra? Kapitel 6 innehåller blandade övningar i predikatlogik. Kapitel 7 innehåller blandade övningar i modallogik och tidslogik. Kapitel 8 innehåller blandade övningar i högre ordningens logik. Den här boken innehåller många olika argument. Läsaren kan förhoppningsvis öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska deduktioner, samt att tänka och resonera logiskt, genom att studera dessa. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med någon god introduktionsbok till logik. För att förstå de logiska lösningarna i den här boken kan det vara bra att känna till vissa grundläggande logiska fakta och metoder. Boken innehåller tre olika metoder: sanningstabeller, naturlig deduktion och semantiska tablåer. OBS: En stor andel argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i "Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi", även om den också innehåller många argument som är nya. -/- Produkt information Publicerad: Juli 14, 2022 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 562 sidor. (shrink)

This article discusses the understanding of bullying and how it first appears as a phenomenon in early childhood. Empirical research on the social life of young children indicates a capacity for empathy that is independent of social learning. Based upon Merleau-Ponty`s philosophy of the body and Levinas’s existentialist notion of the origin of morality, the article emphasize empathy and the sense of responsibility as a fundamental event in our initial encounter with one another – not learned competence based on cognitive (...) refl ections. Anti-social behavior like bullying is therefore considered to be a narrowing of the initial openness for others entering our life-world, not a result of a natural urge to power and dominance. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till metaetik. Den innehåller nio kapitel. Det första kapitlet är en allmän inledning till moralfilosofin. Det innehåller information om vad metaetik är och om hur metaetiken förhåller sig till den normativa etiken, till praktisk (eller tillämpad) etik och till deskriptiv moralfilosofi. Kapitel 2 handlar om språkfilosofiska frågor. Kapitel 3 handlar om medvetandefilosofiska frågor. Kapitel 4 behandlar kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 5 handlar om metafysiska frågor. Kapitel 6 handlar om logiska (...) frågor. Kapitel 7 handlar om övriga metaetiska frågor, om relativism, objektivism och subjektivism. Kapitel 8 innehåller blandade övningar i predikatlogik. Kapitel 9 innehåller blandade övningar i modallogik och deontisk logik. Den här boken innehåller en stor mängd argument. Genom att studera dessa kan läsaren öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska härledningar, samt att tänka och resonera logiskt. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med en eller flera introduktionsböcker till logik, som behandlar olika fundamentala logiska fakta och metoder. OBS: De flesta argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi eller i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i ”Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi”, även om den också innehåller många argument som är nya. -/- Produkt information Publicerad: Juni 24, 2021 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 448 sidor. (shrink)

Wouter Kusters argues that madness has much to offer philosophy, as does philosophy to madness. In this paper, i support both claims by drawing on a mad phenomenon which I label Radical Psychotic Doubt, or RPD. First, although skepticism is a minority position in epistemology, it has been claimed that anti-skeptical arguments remain unsatisfying. I argue that this complaint can be clarified and strengthened by showing that anti-skeptical arguments are irrelevant to RPD sufferers. Second, there's a debate about whether so-called (...) hinge commitments are beliefs or not. I argue that RPD can be used to strengthen the case that they are. Moreover, if hinges are beliefs, some madpeople are more epistemically rational than some sane philosophers. Third, drawing on my own mad experiences, I challenge evidentialism by presenting a better candidate for a truly forced cchoice about what to believe than William James' traditional religious example. I further show that in certain psychiatric contexts, evidentialism has more radical implications than Jamesian pragmatism, which comes out as more conservative. Finally, I discuss how philosophical theories like pragmatism and Pyrrhonism can provide inspiration for new and much-needed coping strategies for RPD sufferers. (shrink)

During the last couple of decades, several attempts have been made to come up with a theory that can handle the various semantic, logical and philosophical problems raised by the vagueness of natural languages. One of the most influential ideas that have come into fashion in recent years is the idea that vagueness should be analysed as a form of context sensitivity. Such contextualist theories of vagueness have gained some popularity, but many philosophers have remained sceptical of the prospects of (...) finding a tenable contextualist solution to the problems of vagueness. This paper provides an introduction to the most popular contextualist accounts, and a discussion of some of the most important arguments for and against them. (shrink)

In a mathematical perspective, neighborhood models for modal logic are generalized quantifiers, parametrized to points in the domain of objects/worlds. We explore this analogy further, connecting generalized quantifier theory and modal neighborhood logic. In particular, we find interesting analogies between conservativity for linguistic quantifiers and the locality of modal logic, and between the role of invariances in both fields. Moreover, we present some new completeness results for modal neighborhood logics of linguistically motivated classes of generalized quantifiers, and raise new types (...) of open problem. With the bridges established here, many further analogies might be explored between the two fields to mutual benefit. (shrink)

This thesis is about meaning, expression and language in Merleau-Ponty’s philosophy, and their role in the phenomenological project as a whole. For Merleau-Ponty, expression is the taking up of a meaning given either in perception or in already acquired forms of expression, thereby repeating, transforming or congealing meaning into gestures, utterances, artworks, ideas or theories. Contrary to the predominant view in the literature, the relation of expression to meaning, and in particular the problem of expressing new meanings, was of fundamental (...) importance to Merleau-Ponty from the very beginning, in that it was intrinsically related to the overcoming of what he termed “objective thought”. Admittedly, there is an evolution of his philosophy in this respect: from the early stance where the recasting of certain basic categories is taken as pivotal for the development of a new form of thinking, with arguments drawn also from various empirical and social sciences, to what appears to be an effort at an all-pervading reformulation of philosophical language during his last years. But the remoulding of categories was never for Merleau-Ponty a matter simply of finding a few, better adapted concepts, but from the outset an endeavour to think philosophical arguments through to a point where they reveal their inherent inconsistencies. Recasting philosophical expression is thus a risky enterprise, and this is a point I explore further in Essay 1, that focuses especially upon creative expression in painting and to some extent in literature. In Essay 2 I discuss the notion of Gestalt and how it serves this general project, whereas Essay 3 deals with verbal language, on the basis of Merleau-Ponty’s reading of Saussure’s linguistics. Essay 4 examines bodily expression from the point of view of feminist phenomenology and in particular Judith Butler’s early reading of Merleau-Ponty, and finally Essay 5 discusses expression in the art of dance. (shrink)

Raffman, Diana. Unruly Words. A Study of Vague Language.

I november 2020 stod statsminister Mette Frederiksen på en gård i Jylland og kneb en tåre foran den forsamlede presse. Hun havde netop besøgt to generationer af minkfarmere, far og søn, hvis levebrød hun selv lige havde besluttet at slå ned. Var det kynisme eller reelle følelser, der var på spil? Tog statsministeren personligt ansvar for sin egen, svære beslutning, eller var hun en hykler? I denne videnskabeligt funderede debatbog sætter Silas F. Harrebye vores allesammens hykleri under lup. Han skelner (...) mellem forskellige former for hykleri og undersøger, hvad det gør ved demokratiet, at vi ofte er mere optagede af at anklage end at forstå hinanden. Bogen viser, hvorfor vi har brug for flere nuancer i debatten, hvis der skal være plads til politiske visioner og personlig udvikling. Bogen indeholder dybdegående interviews med 8 kendte politikere og meningsdannere som selv har været igennem deciderede shitstorms og anklager om hykleri: Lars Løkke Rasmussen, Pelle Dragsted, Carolina Magdalene Maier, Morten Messerschmidt, Tim Whyte, Rasmus Willig, Anders Gadegaard og Lea Korsgaard. De bliver alle udfordret til at reflektere over både eget og andres hykleri. Derudover præsenterer bogen resultaterne fra en omfattende befolkningsundersøgelse lavet i forbindelse med bogen. Ved hjælp af overraskende teoretiske vinkler og fortolkninger formulerer Silas F. Harrebye et forsvar for hykleriet, som han mener er uundgåeligt og ligefrem kan være politisk produktivt. Som han skriver:?hellere hyklerisk idealist end konsekvent kyniker.? Bogen er skrevet til borgere og fagfolk, der interesserer sig for demokrati, politik og samfund. Den rummer en masse inspiration til at reflektere over de svære valg i livet og blive det, forfatteren kalder?den gode hykler?. Bogen kan oplagt bruges som supplerende litteratur på universiteter og højskoler inden for fx samfundsfag, filosofi og medievidenskab. (shrink)

English summary: Provocative Public Philosophy In 2017, I argued that people with Down syndrome cannot live full lives. This sparked a heated debated in the Norwegian public sphere. This gave rise to a debate over what academics should and should not say in public. A certain form of public philosophy, what I will call provocative public philosophy, was criticized for being harmful, imperialistic, for eroding trust in philosophers, and for creating too much noise. In this article I will, in light (...) of the Down syndrome debate, defend provocative public philosophy against these allegations. -/- Norsk sammendrag: En uttalelse om at personer med Downs syndrom ikke kan leve fullverdige liv, satte i gang en stor og opphetet debatt i den norske offentligheten i 2017. Denne ga opphav til en mer overordnet debatt om hva akademikere bør og ikke bør si i offentligheten. En viss form for offentlig filosofi, det jeg vil kalle provokativ offentlig filosofi, er blitt utpekt som synder. I denne artikkelen vil jeg, med utgangspunkt i debatten om fullverdige liv, forsvare provokativ offentlig filosofi mot både epistemiske og etiske innvendinger. (shrink)

Filosofía de la historia, Juan Bautista Vico.--Consideraciones sobre el cristianismo.--Antecedentes para la inteligencia de la cuestión de Oriente.--Discurso acerca de las relaciones de España con otras potencias.--Discurso sobre la dictadura.--Cartas relacionadas con el discurso sobre la dictadura.--Discurso sobre la situación general de Europa.--Discurso sobre la situación de España.

In this article the main focus is to analyse and present the Works of Love by Søren Kierkegaard, and through the critique of Adorno, illustrate the perspective of love that is present in Kierkegaards text, and in doing so I will try to reestablish and widen the concept of charity. I will argue that the lack of a societal surrounding Adorno is highligning, is precisely what makes Kierkegaards concept of love that robust, and it is necessary in the argumentation for (...) establishing a concept of charity that contains equality between human beings. Is the essence of love expressed through our ability to value and treat other human beings in mcuh the same way, to look beyond their individual characteristics and love the person unconditionally? Or is it rather the case that because of the individual characteristics of a human -being, we are capable of loving it? To offer charity, do you then have the ability and will to act according to it, or is charity to be understood primarily in a historical context and at a certain place? These questions will be adressed in this article. (shrink)

Una investigación que se centra en torno a la fuerza de la imaginación con el propósito básico de alcanzar una aproximación desde perspectivas plurales, diversas al poder humano de imaginar. La imaginación es una función compleja que exige ser abordada desde diversos ángulos, cada uno de los cuales arrojará una luz parcial sobre determinados aspectos y facetas pero no sobre otros, no sobre todos.