This paper explores the educational significance of the critique of representationalism. As it includes the notion of non-representational knowledge, Rudolf Steiner’s epistemology is introduced and further linked to elements in Bergson and Deleuze. Humboldt’s idea of Menschenbildung as the central function of knowledge is brought in, since both Humboldt and Steiner emphasise knowledge as mediating the interplay between self and world, producing a deeper sense of reality. Such an education must respect the living nature of genuine concepts as well as (...) the aesthetic aspects of learning. After a note on the educational abuse of language in discursive closures, some traits of Steiner’s practical pedagogy are presented as possible practical implications. (shrink)

Liv är ett centralt begrepp inom många forskningsområden, exempelvis inom biologi, astrobiologi, kemi och medicin, såväl som inom juridik, teologi och filosofi. Liv är också ett centralt tema i konsten. Det behandlas och begrundas i åtskilliga konstverk, i dikt, roman och film. Hur vi skall förstå, värdera och skydda livet, är oerhört fundamentala frågor. I framtiden kommer dessa frågor att bli än svårare och om möjligt ännu viktigare. Forskargrupper från hela världen arbetar idag med att skapa liv i laboratoriet, (...) leta efter liv i rymden och förse maskiner med egenskaper som tidigare bara har varit förunnade levande varelser, och utvecklingen går fort. Det är viktigt att vi samtidigt funderar över de utmaningar som detta innebär. Det kommer att ta tid att hitta sätt att leva i en värld där liv finns i former vi idag knappt kan föreställa oss och där gränsen mellan levande varelser och maskiner blir alltmer suddig. De beslut vi fattar idag kommer också att påverka utvecklingen inom samhälle, forskning och utveckling under lång tid framöver. -/- Den här boken är ett resultat av ett tvärvetenskapligt projekt vid Pufendorfinstitutet, Lunds universitet. Tolv forskare från lika många discipliner har ingått i projektet. Syftet har varit att belysa utmaningar som följer med utomjordiskt, artificiellt och syntetiskt liv. Det tvärvetenskapliga angreppssättet har gett oss möjlighet att belysa frågorna från alla upptänkliga vinklar, men också att hitta helt nya kombinationer av metoder och synsätt. Med tanke på livets mångsidighet och stora betydelse ur så många olika perspektiv, har detta grepp varit helt nödvändigt. -/- Vår förhoppning är att boken skall inspirera till nya tankar och diskussioner om liv. Boken vänder sig både till de som redan är intresserade och de som ännu inte har börjat fundera kring de utmaningar som utomjordiskt, artificiellt och syntetiskt liv innebär. (shrink)

Det er eit uttalt mål å gjøre grunnskulelærarutdanninga forskingsbasert. I det dominerande tankemønsteret i grunnskulelærarutdanninga er det konstruert ei motsetning mellom vitskapleg kunnskap og erfaringskunnskap. Vitskapleg kunnskap vert skildra som noko positivt, medan erfaringskunnskap får ei negativ omtale. Dette filosofiske essayet vil framskrive ei re-oppfatning av denne dikotomien. Målet med arbeidet er å redusere dikotomien mellom desse to kunnskapsformene og vise ei forståing som er meir jambyrdig, og som samlande kan bli kalla for lærarens levande kunnskap. Teorien om (...) class='Hi'>levande kunnskap tar utgangpunkt i mennesket si heilskapande erkjenningsevne. Mennesket sin kognitive kapasitet inneheld både rasjonelle, etiske, emosjonelle og motoriske erkjenningar. Eit avgjørande aspekt med den levande kunnskapen er lærarens etiske- emosjonelle kunnskap og sensibilitet i tillegg til den logisk rasjonelle evna. (shrink)

För att kunna känna igen liv när vi hittar det och för att veta hur vi skall leta behöver vi ha en uppfattning om vad liv är. Att försöka konstruera en definition av liv hjälper oss också att formulera våra tankar kring vad liv är. De flesta av oss har nog en intuitiv uppfattning av vad liv är, och kan i de flesta situationer utan problem skilja ut vad som är levande från vad som inte är det. Det finns (...) dock situationer när det inte är fullt så enkelt. Man är till exempel inte överens om huruvida virus är liv. Virus kan föröka sig och genomgår evolution men de har ingen egen metabolism vilket många hävdar är en nödvändig egenskap för att vara levande. Numera finns det också datorprogram som har vissa egenskaper gemensamma med sådant som vi normalt kallar liv. De kan till exempel föröka sig och genomgå en slags evolution. Däremot är de inte uppbyggda av DNA, och dessutom är de ju tillverkade av oss. Trots detta finns det de som vill hävda att datorprogram kan vara levande. Å andra sidan finns det desto fler som förnekar det. Många förnekar också att levande datorprogram alls är möjligt. De som gör det kan till exempel hävda att liv måste ha en viss form av kemisk bas eller vara ett resultat av naturligt urval i motsats till urval baserat på regler som vi människor har konstruerat. När man diskuterar utomjordiskt liv så blir det ofta ännu svårare att avgöra vad som är levande än när vi diskuterar liv här på jorden. Utomjordiskt liv kommer förmodligen att vara väldigt olikt det vi normalt kallar liv men någonting bör det ju ha gemensamt med livet på jorden för att det skall vara befogat att använda beteckningen liv om båda. När man letar efter liv i extrema miljöer här på jorden, och i ännu högre grad när man letar efter liv på andra himlakroppar, är det av avgörande betydelse att man har någon slags uppfattning om vad liv är. Det finns framför allt två skäl till det. Det ena är att man behöver kunna avgöra om det man hittar är liv. Det andra är att vi behöver bestämma oss för hur och var vi skall leta (resurserna för att leta efter liv är ju inte obegränsade). Man behöver till exempel välja rätt slags instrument som reagerar på rätt saker. För att kunna göra det behöver man veta vilka egenskaper man skall leta efter, det vill säga man behöver veta vad liv är. (shrink)

In the first part of this article, we show that, contrary to the Gricean tradition, inter-clausal and is not semantically equivalent to logical conjunction and, contrary to temporal approaches such as Bar-Levand Palacas 1980, it is not temporallyloaded. We then explore a commonsenseidea – namely that while sentence juxtaposition might be interpreted either as discourse coordination or subordination, and indicates coordination. SDRT already includes notions of coordinating and subordinating discourse relations (cf. Lascarides and Asher 1993, Asher 1993), and the meaning (...) of and is related to this distinction. Similar distinctions that play a crucial role in anaphora resolution have also appeared in AI – cf. Scha and Polanyi 1988, or Webber 1991. However, this discourse-structure-based distinction has not been well defined yet, and our approach provides independent motivation for it. This paper argues that the semantics of and includes a notion of coordination expressed as the requirement of a Coordinated Discourse Topic (CDT).CDT characterizes aclass of discourse relations, among which are Narration and Result.Once the basic semanticcontribution of and is isolated, effects related to its presence such as changes in temporal structure, blocking of a Discourse Relation, or conditional meanings are shown to follow from the defeasiblearchitecture set up by SDRT. (shrink)

Sokrates var inte bara en filosofisk nydanare. Genom sitt sätt att involvera sina samtalspartners i den filosofiska processen var han också i hög utsträckning en pedagogisk nydanare. Hans pedagogiska grundidé var den så kallade majeutiska metoden – det vill säga ”barnmorskemetoden”. Med det menade han att han inte överförde sina egna färdiga tankar till den han talade med utan han hjälpte sin samtalspartner att föda sina egna tankar. Inom pedagogiken är det vanligt att använda den så kallade ”Sokratiska metoden” vilket (...) i sin enklaste form bara innebär att man ställer frågor till studenterna. Den här artikeln kommer emellertid att handla om en mer sofistikerad metod som används för begreppsanalys/begreppsdefinition i grupp. Metoden är inspirerad av Sokrates men skiljer sig också en del från hur Sokrates själv grep sig an sina dialoger – åtminstone så som de beskrivs av Platon. Artikeln innehåller en kort historisk och pedagogisk bakgrund men syftar framför allt till att utgöra en praktisk vägledning för genomförande av sokratiska dialoger i filosofiundervisningen. Artikeln bygger framför allt på mina egna erfarenheter av att använda Sokratisk Dialog i undervisningen vid Filosofiska institutionen vid Lunds universitet, Lunds Tekniska Högskola, Sveriges Lantbruksuniversitet och i det privata näringslivet. Artikeln vänder sig till alla som undervisar i filosofi på universitetet eller gymnasiet eller i filosofiska metoder för studenter vid andra utbildningar, t.ex. värdeteori, vetenskapsteori eller tillämpad etik för ingenjörer eller medicinare – eller i vilket annat ämne som helst där det förekommer begrepp som saknar en enkel och knivskarp definition men som är viktiga för ämnet. (shrink)

I denna artikel kommer jag att ge en översikt över olika argument som ger stöd för slutsatsen att biologisk mångfald per se är värdefullt och bör bevaras. Ett vanligt argument vilar på premissen att biologisk mångfald har egenvärde, men premissen är svår att göra rimlig och får lätt kontraintuitiva följder. Utöver det kommer jag även att kritiskt granska instrumentella värden, relationella värden, och vad som här kallas ’miljöspecifika’ värden. I den sistnämnda kategorin ingår begrepp som naturlighet och naturvärde. Dessa (...) definieras ofta med ’frånvaro av avsiktlig mänsklig påverkan’ som ett nödvändigt villkor. Det kan finnas goda skäl att nyansera såväl instrumentellt värde som definitionen av naturvärde för att tillåta mänsklig påverkan som främjar biologisk mångfald utan att en värdeminskning sker. (shrink)

Den här uppsatsen handlar om allmänna eller generella eller universella normer och strukturen hos normativa system. Allmänna normer är normer som uttalar sig om alla entiteter eller individer eller fenomen av ett visst slag. Men vilken logisk form har de? Kan de användas för att härleda andra generella normer och normer som handlar om enskilda individer? Det tycks förekomma åtminstone två olika typer av föreskrifter av denna typ: normer där vi kvantifierar över handlingar eller beteenden och normer där vi kvantifierar (...) över personer, människor eller levande eller medvetna varelser. I den här uppsatsen undersöker jag den logiska formen hos dessa. Jag koncentrerar mig på den senare typen och visar hur det är naturligt att använda en kvantifierad deontisk logik för att symbolisera föreskrifter av detta slag och förstå deras logiska form. Jag beskriver hur det är möjligt att använda allmänna normer för att härleda andra allmänna eller partikulära normer och hur man med hjälp av en eller flera allmänna föreskrifter kan bygga upp ett helt normativt system. (shrink)

I årtusenden har människan försökt definiera livet – hur levande djur och växter skiljer sig från död materia. Problemet är dock att livet är mångfacetterat, och varje regel har sitt undantag. Vi försöker möta kommande utmaningar med nya livsformer, genom att lyfta fram en ny definition av liv.

I min artikel ”Att förstå – betraktelser utifrån en ny teori” (FT 31:4 Nov 2010) vill jag visa att det finns anledning att förtydliga förståelsebegreppet. Avsevärd möda har, historiskt sett, lagts ned på att definiera och bringa klarhet i begreppen kunskap och förklaring men förståelse, som når längre än vanlig kunskap, har förblivit ett otydligt begrepp. Teorin jag lägger fram i artikeln har som sin kärna en definition av förståelse. Denna utkristalliseras dels naturligt från vår vardagliga användning, dels från (...) behovet av att tydligt visa på vilket sätt förståelse är den djupaste formen av kunskap, av medveten insikt. Först när förståelsebegreppet utgör ett väl format verktyg kan kunskapsteorin nå sin fulla potential. Jag är tacksam gentemot Anders Tolland för att ha kritiskt granskat artikeln och för att han ger mig möjlighet att uttrycka teorin klarare. Tollands kritik berör främst oklarheter avseende innehållet i de abstraktioner som, tillsammans med jämförelser, är centrala element i teorin. Tolland bidrar också till förtydliganden, för vilka jag är mycket tacksam. Särskilt vill jag nämna påpekandena att förståelse dels kan relatera till vad något är, dels till varför det är på det sättet och att förståelse dels är en process, dels ett uppnått tillstånd. I det följande bemöter jag Tollands kritik och anser mig verkligen kunna visa att den framlagda teorin för förståelse är sammanhållen, tydlig och alls icke ”kontra-intuitiv” samt att den utgör ett viktigt, nytt kunskapsteoretiskt verktyg. (shrink)

Respublica literaria, eller de lärdes republik, är ett begrepp som framför allt förknippas med de nya former för vetenskaplig kommunikation och lärda nätverk som introducerades vid slutet av 1600-talet och som sedan kom att spela en betydelsefull roll i 1700-talets intellektuella värld. Denna tänkta gemenskap av lärda är central för vår förståelse av den tidigmoderna epokens idé-, kultur- och vetenskapshistoria. Lärdomsrepubliken var ett ideal för de lärdas verksamhet, ett slags kunskapsproducerandets utopi, där den ideala kommunikationen präglades av jämlikhet, rationalitet (...) och filosofisk frihet, ofta i tydlig och uttalad kontrast mot en mer krass verklighet där de lärdas gemenskap tvärtom byggdes på en grundval av politiska, ideologiska, ekonomiska och religiösa intressen. I Lärda samtal behandlas vitt skilda aspekter av begreppet respublica literaria, dess kommunikation och dess materialitet: det handlar om den lärda republikens statsskick, de lärdas institutioner och praktiker, seder och bruk, uppfostran genom samtal, kvinnors och barns plats i republiken, och mycket mer. Boken är en festskrift till Erland Sellberg, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet. (shrink)

Tidslogik är en gren av logiken som handlar om temporala begrepp, satser, argument och system. Inom denna gren av logiken undersöker man t.ex. uttryck såsom "Det kommer alltid vara fallet att", "Det kommer någon gång i framtiden vara fallet att", "Det har alltid varit fallet att", "Det var någon gång i det förflutna fallet att". Logiska relationer mellan satser som innehåller temporala begrepp studeras och giltigheten hos argument som består av sådana satser analyseras. I tidigare arbeten har jag (...) diskuterat hur tidslogiken kan betraktas som en form av multimodal logik. I den här uppsatsen visar jag hur tidslogiken kan beskrivas som en bimodal logik, ett slags modallogik som endast innehåller två typer av temporala operatorer. Den semantik jag använder är baserad på monotemporala ramar. En monotemporal ram är en relationell struktur som endast innehåller en primitiv tillgänglighetsrelation, nämligen relationen tidigare än / senare än. Jag utvecklar ett antal så kallade semantiska tablåsystem och bevisar att dessa är sunda och fullständiga i relation till deras semantik. (shrink)

Den här boken är en inledning till den s.k. satslogiken. Satslogiken är en gren av logiken som studerar logiska relationer mellan satser. Boken innehåller fem kapitel. Det första kapitlet är en kort inledning till logik som går igenom några grundläggande logiska begrepp. Vad är logik? Vad menas med ”argument”, ”premiss”, ”slutsats”, ”giltighet” osv.? Kapitel 2 handlar om syntax. Hur är det satslogiska språket uppbyggt och hur förhåller det sig till naturliga språk? Kapitel 3 handlar om semantik. Vad betyder olika (...) symboliska tecken? Vad har olika satser för sanningsvillkor? Det går igenom ett antal grundläggande semantiska termer, såsom ”logisk sanning”, ”logisk falskhet”, ”logisk kontingens”, ”logisk satisfierbarhet”, ”logisk följd” och ”logisk giltighet”. Det visar hur man kan använda sanningstabeller för att avgöra om ett argument är giltigt eller inte, om en sats är logiskt sann eller inte m.m. Kapitel 4 handlar om bevisteori. Vad är ett bevis? Vad är en härledning? Hur kan man avgöra om ett argument är giltigt eller inte? Det nämner tre olika bevismetoder/härledningsmetoder: axiomatiska system, naturlig deduktion och semantiska tablåer. Det tar upp ett antal exempel som visar hur man kan använda dessa metoder. Kapitel 5 innehåller en allmän diskussion om sanningsfunktioner och fler övningar. Det går igenom ett antal logiska fakta och säger något kort om metalogik. Boken innehåller en stor mängd övningar som kan hjälpa läsaren att öva upp sina logiska förmågor. (shrink)

Tidslogik är en gren av logiken som handlar om temporala begrepp, satser, argument och system. Inom denna gren av logiken undersöker man t.ex. uttryck såsom "Det kommer alltid vara fallet att", "Det kommer någon gång i framtiden vara fallet att", "Det har alltid varit fallet att", "Det var någon gång i det förflutna fallet att". Logiska relationer mellan satser som innehåller temporala begrepp studeras och giltigheten hos argument som består av sådana satser analyseras. Ett multimodalt språk är ett (...) modalt språk som inkorporerar flera olika modala operatorer. En multimodal semantik är en modal semantik som innehåller flera olika s.k. tillgänglighetsrelationer som svarar mot de olika modala operatorerna. Och ett multimodalt system är ett modalt system (av teorem) som är baserat på ett multimodalt språk. Multimodal logik är en gren av modallogiken som handlar om multimodala språk, semantiska teorier och system. I den här uppsatsen visar jag hur tidslogiken kan betraktas som en del av den multimodala logiken. Jag utvecklar ett antal så kallade semantiska tablåsystem och bevisar att dessa är sunda och fullständiga i relation till deras semantik. (shrink)