The enduring problem of free will has defied resolution across centuries. There is reason to believe that novel factors must be integrated into the analysis to make progress. Within the current physicalist framework, these factors encompass emergence and information theory, in the context of constraints imposed by physical limits on the representation of information. Furthermore the common, but vague, characterization of free will as 'being able to act differently' is rephrased into an explicatum more suitable for formal analysis. It is (...) argued that the mind is an ontologically open system; a causal high-level system, the dynamics of which cannot be reduced to the states of its associated low-level neural systems, not even if it is rendered physically closed. A positive answer to the question of free will for conscious agents is subsequently outlined. (shrink)

The mind–body problem is analyzed in a physicalist perspective. By combining the concepts of emergence and algorithmic information theory in a thought experiment, employing a basic nonlinear process, it is shown that epistemologically emergent properties may develop in a physical system. Turning to the significantly more complex neural network of the brain it is subsequently argued that consciousness is epistemologically emergent. Thus reductionist understanding of consciousness appears not possible; the mind–body problem does not have a reductionist solution. The ontologically emergent (...) character of consciousness is then identified from a combinatorial analysis relating to universal limits set by quantum mechanics, implying that consciousness is fundamentally irreducible to low-level phenomena. (shrink)

The mind-body problem is analyzed in a physicalist perspective. By combining the concepts of emergence and algorithmic information theory in a thought experiment employing a basic nonlinear process, it is shown that epistemically strongly emergent properties may develop in a physical system. Turning to the significantly more complex neural network of the brain it is subsequently argued that consciousness is epistemically emergent. Thus reductionist understanding of consciousness appears not possible; the mind-body problem does not have a reductionist solution. The ontologically (...) emergent character of consciousness is then identified from a combinatorial analysis relating to universal limits set by quantum mechanics, implying that consciousness is fundamentally irreducible to low-level phenomena. (shrink)

Mind-body problemet analyseras i ett reduktionistiskt perspektiv. Genom att kombinera emergensbegreppet med algoritmisk informationsteori visas i ett tankeexperiment att ett starkt epistemiskt emergent system kan konstrueras utifrån en relativt enkel, ickelinjär process. En jämförelse med hjärnans avsevärt mer komplexa neurala nätverk visar att även medvetandet kan karakteriseras som starkt epistemiskt emergent. Därmed är reduktionistisk förståelse av medvetandet inte möjlig; mind-body problemet har alltså inte en reduktionistisk lösning. Medvetandets ontologiskt emergenta karaktär kan därefter konstateras utifrån en kombinatorisk analys; det är därmed (...) principiellt oreducerbart till lägre-nivå-fenomen. I perspektivet av en modifierad definition av fri vilja diskuteras den fysiska växelverkan som äger rum i hjärnans neurala system. Trots att enskilda neurala lägre-nivå-processer är deterministiska, kan globala processer visas vara icke- deterministiska i ontologisk mening. Vi argumenterar för att detta leder till viljans frihet. (shrink)

The problem of free will has persistently resisted a solution throughout centuries. There is reason to believe that new elements need to be introduced into the analysis in order to make progress. In the present physicalist approach, these elements are emergence and information theory in relation to universal limits set by quantum physics. Furthermore the common, but vague, characterization of free will as "being able to act differently" is, in the spirit of Carnap, rephrased into an explicatum more suitable for (...) formal analysis. It is argued that the mind is an ontologically open system; a causal high-level system, the future of which cannot be reduced to the states of its associated low-level neural systems, not even if it is rendered physically closed. A positive answer to the question of free will is subsequently outlined. (shrink)

I min artikel ”Att förstå – betraktelser utifrån en ny teori” (FT 31:4 Nov 2010) vill jag visa att det finns anledning att förtydliga förståelsebegreppet. Avsevärd möda har, historiskt sett, lagts ned på att definiera och bringa klarhet i begreppen kunskap och förklaring men förståelse, som når längre än vanlig kunskap, har förblivit ett otydligt begrepp. Teorin jag lägger fram i artikeln har som sin kärna en definition av förståelse. Denna utkristalliseras dels naturligt från vår vardagliga användning, dels från behovet (...) av att tydligt visa på vilket sätt förståelse är den djupaste formen av kunskap, av medveten insikt. Först när förståelsebegreppet utgör ett väl format verktyg kan kunskapsteorin nå sin fulla potential. Jag är tacksam gentemot Anders Tolland för att ha kritiskt granskat artikeln och för att han ger mig möjlighet att uttrycka teorin klarare. Tollands kritik berör främst oklarheter avseende innehållet i de abstraktioner som, tillsammans med jämförelser, är centrala element i teorin. Tolland bidrar också till förtydliganden, för vilka jag är mycket tacksam. Särskilt vill jag nämna påpekandena att förståelse dels kan relatera till vad något är, dels till varför det är på det sättet och att förståelse dels är en process, dels ett uppnått tillstånd. I det följande bemöter jag Tollands kritik och anser mig verkligen kunna visa att den framlagda teorin för förståelse är sammanhållen, tydlig och alls icke ”kontra-intuitiv” samt att den utgör ett viktigt, nytt kunskapsteoretiskt verktyg. (shrink)

Förståelse kan sägas vara den högsta formen av medveten insikt. Kunskap om ett fenomen behöver inte i sig vara tillräcklig för förståelse - de tidiga människorna visste att solen gick upp i öster, men de förstod inte att detta berodde på att jorden är rund och roterar. Förståelsebegreppet är centralt för all vetenskaplig aktivitet, men har mest studerats och tillämpats inom human- och samhällsvetenskaperna. Inom naturvetenskapen har ”förståelse” fått träda i skymundan för ”förklaring”. Vi skall se att detta är olyckligt (...) och att förståelsebegreppet verkligen är av högsta relevans även för naturvetenskapen. Vi får här ett verktyg för att bedöma de yttersta gränserna för våra insikter i omvärlden. Analysen i detta arbete utgår ifrån en ny teori för förståelse, där de två fundamentala elementen är abstraktion och jämförelse. Ett antal intressanta konsekvenser följer, exempelvis visar vi att vissa fenomen aldrig kommer att kunna förstås och att lärandeprocessen ges nya möjligheter. (shrink)

Vilka frågor kan vi besvara? Kommer vi någon gång att helt förstå den värld som omger oss? Finns det gränser för den naturvetenskapliga kunskap vi människor kan samla, eller har vi en vacker dag en "teori för allt"? De frågor människan söker svar på kan ha väldigt olika karaktär. Hur uppstod Universum? Finns Gud? Kan man se in i framtiden? Levde människor i Sverige före senaste istiden? Finns spöken? Var Hamlet vänsterhänt? Kan alla jämna tal skrivas som summan av två (...) primtal? Är alla paradoxer skenbara? Vissa frågor kan vi besvara redan nu, andra kan vi möjligen någon gång finna svaret på och vissa frågor är inte ens vettigt ställda. Några kan vi emellertid inte alls besvara. Jag kommer att diskutera några av de svår- eller olösliga frågorna om världen, om språket och inte minst om matematiken. Vi kommer att möta intressanta hinder. Ett är intraktabilitet; problemlösningen är alltför omfattande för att någonsin kunna utföras! Ett annat är att problemets lösning inte finns i det system problemet är formulerat i. (shrink)