I denna artikel kommer jag att ge en översikt över olika argument som ger stöd för slutsatsen att biologisk mångfald per se är värdefullt och bör bevaras. Ett vanligt argument vilar på premissen att biologisk mångfald har egenvärde, men premissen är svår att göra rimlig och får lätt kontraintuitiva följder. Utöver det kommer jag även att kritiskt granska instrumentella värden, relationella värden, och vad som här kallas ’miljöspecifika’ värden. I den sistnämnda kategorin ingår begrepp som naturlighet (...) och naturvärde. Dessa definieras ofta med ’frånvaro av avsiktlig mänsklig påverkan’ som ett nödvändigt villkor. Det kan finnas goda skäl att nyansera såväl instrumentellt värde som definitionen av naturvärde för att tillåta mänsklig påverkan som främjar biologisk mångfald utan att en värdeminskning sker. (shrink)

I Möten med historiens mångfald ger nästa generation av svenska historiker läsaren en inblick i sina pågående eller nyss avslutade forskningsarbeten.

Ideen om et videnskabsteoretisk sygdomsbegreb peger på følgende generalisering. Sygdomme er modsigelser imellem biologiske og sociale fænomener. Det centrale ved sygdomme er, at de både er forandringer og skader i biologiske systemer og indskrænkninger i handlemuligheder. Dette synspunkt medfører selvfølgelig at sygdomme hverken er naturbegivenheder, sociale normer eller kontroller, og ej heller en særlig del af virkeligheden vi kunne kalde den patolo- giske del. Sygdomme lokaliseres på vores konceptuelle kort som mod- sigelser imellem det biologiske og det sociale. Det fremstillede (...) begreb benægter altså muligheden af en reduktion til det rent bio- logiske eller rent sociologiske, idet sygdom netop opfattes som en modsigelse imellem disse. (shrink)