Respublica literaria, eller de lärdes republik, är ett begrepp som framför allt förknippas med de nya former för vetenskaplig kommunikation och lärda nätverk som introducerades vid slutet av 1600-talet och som sedan kom att spela en betydelsefull roll i 1700-talets intellektuella värld. Denna tänkta gemenskap av lärda är central för vår förståelse av den tidigmoderna epokens idé-, kultur- och vetenskapshistoria. Lärdomsrepubliken var ett ideal för de lärdas verksamhet, ett slags kunskapsproducerandets utopi, där den ideala kommunikationen präglades av jämlikhet, rationalitet (...) och filosofisk frihet, ofta i tydlig och uttalad kontrast mot en mer krass verklighet där de lärdas gemenskap tvärtom byggdes på en grundval av politiska, ideologiska, ekonomiska och religiösa intressen. I Lärda samtal behandlas vitt skilda aspekter av begreppet respublica literaria, dess kommunikation och dess materialitet: det handlar om den lärda republikens statsskick, de lärdas institutioner och praktiker, seder och bruk, uppfostran genom samtal, kvinnors och barns plats i republiken, och mycket mer. Boken är en festskrift till Erland Sellberg, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet. (shrink)

En filosofisk hermeneutik -- Hvad værdibegrebet duer til og ikke duer til -- Videnskab og kritik -- Videnskab og ideologi -- Ideologi og sandhed -- Naturdialektik som bidrag til en ædruelig kritik af den instrumentelle fornuft? -- Humanistisk videnskabsteori i en tværfaglig tid -- Hermeneutisk rationalitet -- Habermas versus Krovoza -- Løgstrups sprogfilosofi i dagens kontekst.

Photomechanical reprint of papers & review articles from 1974 to 1992 mostly in German, some in Swedish or Danish: AUFSÄTZE ‘Beiträge zu den Beziehungen zwischen Gustav Radbruch & Georg Lukács’ [1979] / ‘Die Entwicklung des rechtstheoretischen Denkens in der Ungarischen Räterepublik’ [1969] / ‘Die Kodifikation & ihr Verfall in der Entwicklungsgeschichte der bürgerlichen Demokratie’ [1978] / ‘Rationalitet och rättens objektifiering’ [1975] / ‘Utopi og Kodifikation’ [1976] / ‘Historisches Wesen & aktuelle Bedeutung der Kodifikation’ [1977] / ‘Rechtssetzung als Objektivationsprozesses’ [1979] (...) / ‘Die ministerielle Begründung in rechtsphilosophischer Sicht’ [1977] / ‘Moderne Staatlichkeit & modernes formales Recht’ [1982] / ‘Leibniz & die Frage der rechtlichen Systembildung’ [1973] / ‘Der Systemcharacter des Rechts’ [1979] / ‘Die grundlegende Gesellschaftlichkeit der Rechtsanwendung’ [1978] / ‘Über die Rechtsanwendung (Ontologische Überlegungen)’ [1986] / ‘Recht & Rechtsverwirklichung (»Juristischer Weltbild«, Subsumption & Manipulation)’ [1979] / ‘Hans Kelsens Rechtsanwendungslehre (Entwicklung, Mehrdeutigkeiten, offene Probleme, Perspektiven)’ [1986] / ‘Geltung des Rechts – Wirksamkeit des Rechts’ [1978] / ‘Heterogeneität & Geltung des Rechts’ [1979] / ‘Hans Kelsens’ Reine Rechtslehre – gestern, heute, morgen’ [1988] / ‘Für die Selbständigkeit der Rechtspolitik’ [1985] / ‘Die Gewaltenteilung (Ideologie & Utopie im politischen Denken)’ [1984] / ‘Rechtskultur – Denkkultur’ [1988] // ZUSAMMENFASSUNGEN / REZENSIONEN [by & on the author]. (shrink)